...pågår. Gruppen tittar på film och jag (som har sett filmen ett antal gånger) har suttit i klassrummet och fyllt i betygsbilagor för de elever som ännu inte nått godkänt.
Precis som alltid i betygstider tänker jag att jag nästa termin ska ta in bedömningsunderlag tidigt i form av skriftliga uppgifter, muntliga provtillfällen osv från första veckan. Jag ska också bli överdrivet tydlig med hur eleverna ligger till betygsmässigt, och informera dem fortlöpande genom att lämna ut matriser på allt, hela tiden.
Sen - så fort terminen kommer igång - fastnar jag i att jag hellre undervisar och lär ut och att alldeles för mycket tidgår åt till bedömning.
Får se hur det går nästa termin...
måndag 20 december 2010
torsdag 16 december 2010
Betygstider
Jag drömmer om en värld där jag får undervisa utan att sätta betyg. Inte för att jag tycker att vi inte borde ha betyg - tvärtom tror jag att de är elevernas enda sporre att själva jobba för att lära sig. Jag skulle bara vilja slippa vara den som sätter betygen. Jag skulle också gärna ta fler lektioner per vecka om jag slapp all mekanisk rättning, den som bara är till för att se till att läxorna görs kontinuerligt. Jag har olika förslag till lösning på de frågorna för intresserade skolledare :)
Men nu är betygen satta för den här terminen och det var med lättnad jag räknade till 10 av de högre betygen i den mest tungrodda av mina grupper i år, 13 G och bara en har ännu inte nått målen.
Det är tungt på jobbet den här tiden på året! Många kolleger blir sjuka och någon har vi skickat hem för att det syns att det är för mycket. Undrar om det går att ändra.
Bara några dagar kvar nu!
Men nu är betygen satta för den här terminen och det var med lättnad jag räknade till 10 av de högre betygen i den mest tungrodda av mina grupper i år, 13 G och bara en har ännu inte nått målen.
Det är tungt på jobbet den här tiden på året! Många kolleger blir sjuka och någon har vi skickat hem för att det syns att det är för mycket. Undrar om det går att ändra.
Bara några dagar kvar nu!
tisdag 14 december 2010
Vi har en bit kvar...
...i genusarbetet.
Intressant artikel i dn.se
Intressant artikel i dn.se
Jämställdheten haltar, och det är inte bara flickorna som påverkas negativt.
Exempelvis tycker 70 procent av flickorna i åttan i en viss skola att deras lärare är bra på att väcka deras intresse – samtidigt tycker bara 45 procent av pojkarna samma sak.
Statistiken visar också bland annat att:
• Pojkars resultat över lag är sämre i alla ämnen utom idrott.
• Flickor upplever i många skolor sämre arbetsro.
• Fler flickor än pojkar klarar alla delprov i nationella proven i svenska.
• Pojkarna på de flesta skolorna har en sämre läsutveckling än flickor i årskurs 6
måndag 13 december 2010
Ordning och tydlighet
"Onda ögat" skojar vi mentorer ofta om i klassen och de hänger på. På skoj och allvar.
-Du var här, ditt materiel var här och min lektionsplanering. Det enda som skiljde sig från en vanlig lektion var att inte jag var här utan vikarien. Varför fick du inget gjort?
-Vikarien har inte onda ögat. Snabbt svar, ingen tvekan.
Ibland är det så enkelt - den som har koll får lektionerna att fungera och eleverna att lära. När elever förstår att de lär för sin egen skull och att de är i skolan för kunskapsinhämtning blir situationen helt annorlunda än om de tror att de har läst läxorna för min skull och tror att jag ska bli ledsen om de inte har gjort dem. Klarar vi dessutom av att individualisera istället för att hålla massgenomgångar på moment som bara en del av gruppen missat så är vi nästan i hamn, vill jag tro.
Students Know Good Teaching When They Get It New York Times 10 dec
-Du var här, ditt materiel var här och min lektionsplanering. Det enda som skiljde sig från en vanlig lektion var att inte jag var här utan vikarien. Varför fick du inget gjort?
-Vikarien har inte onda ögat. Snabbt svar, ingen tvekan.
Ibland är det så enkelt - den som har koll får lektionerna att fungera och eleverna att lära. När elever förstår att de lär för sin egen skull och att de är i skolan för kunskapsinhämtning blir situationen helt annorlunda än om de tror att de har läst läxorna för min skull och tror att jag ska bli ledsen om de inte har gjort dem. Klarar vi dessutom av att individualisera istället för att hålla massgenomgångar på moment som bara en del av gruppen missat så är vi nästan i hamn, vill jag tro.
Students Know Good Teaching When They Get It New York Times 10 dec
Teachers whose students described them as skillful at maintaining classroom order, at focusing their instruction and at helping their charges learn from their mistakes are often the same teachers whose students learn the most in the course of a year, as measured by gains on standardized test scores, according to a progress report on the research.
Språkliga strategier...
...är svåra att bedöma, tycker jag.
Klipp ur Skolverkets förslag till bedömningsmatris för engelska år 6 i Lgr11:
Förmåga: Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Har ännu ej nått målen: Du har ännu inte strategier för hur du ska föra samtalet vidare när du inte förstår/gör dig förstådd.
Har nått målen: När det uppstår problem i kommunikationen använder du en enkel strategi som leder samtalet vidare.
Har nått målen mer än väl: När det uppstår problem i kommunikationen väljer du en strategi som för samtalet vidare.
För att nå målen mer än väl ska man alltså kunna märka att eleven väljer en strategi för att föra samtalet vidare.
Om man är riktigt duktig på att kommunicera i tal och skrift kommer ju den som bedömer inte att kunna se om man har strategier, eftersom problem inte kommer att uppstå. Eller kanske strategierna är så bra så att läraren inte märker att problem har uppstått och strategier använts.
Om jag som lärare inte ser strategin, hur kan jag då bedöma förmågan att använda språkliga strategier?
Och vad är skillnaden mellan en enkel strategi och en strategi?
Och mellan att föra och att leda samtalet vidare?
Klipp ur Skolverkets förslag till bedömningsmatris för engelska år 6 i Lgr11:
Förmåga: Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Har ännu ej nått målen: Du har ännu inte strategier för hur du ska föra samtalet vidare när du inte förstår/gör dig förstådd.
Har nått målen: När det uppstår problem i kommunikationen använder du en enkel strategi som leder samtalet vidare.
Har nått målen mer än väl: När det uppstår problem i kommunikationen väljer du en strategi som för samtalet vidare.
För att nå målen mer än väl ska man alltså kunna märka att eleven väljer en strategi för att föra samtalet vidare.
Om man är riktigt duktig på att kommunicera i tal och skrift kommer ju den som bedömer inte att kunna se om man har strategier, eftersom problem inte kommer att uppstå. Eller kanske strategierna är så bra så att läraren inte märker att problem har uppstått och strategier använts.
Om jag som lärare inte ser strategin, hur kan jag då bedöma förmågan att använda språkliga strategier?
Och vad är skillnaden mellan en enkel strategi och en strategi?
Och mellan att föra och att leda samtalet vidare?
torsdag 9 december 2010
Saga

Jag instruerar för sagoskrivande:
Ni kommer att få en mall för hur man bygger upp en saga och en bedömningsmatris. Ni får använda ordbok och det häfte om imperfekt och preteritum som jag har satt ihop som hjälpmedel. Ni bestämmer helt och hållet handlingen och innehållet.
Elev: "Måste det vara människor?"
Jag: Nej, karaktärerna kan vara djur eller robotar om ni vill. Det enda som är förbjudet är väna kvinnor som väntar passivt och stora, starka män som räddar situationen.
Elever: "VA!?"
Jag: Ja, om någon av karaktärerna i sagan ska vara vän, vek och vacker så ska det vara en manlig karaktär. Starka, handlingskraftiga typer ska vara kvinnliga.
Elev (irriterat): Men så kan man ju inte skriva!
Jag: ...?
(Annan) elev: Nä, men sagor är ju skrivna så. Det kan man ju inte bara ändra på!
Jag: Men ni ska ju skriva egna, ni kan ju bestämma själva.
Elev: Men det blir ju jättesvårt!
Det är fascinerande hur vi cementerar könsrollerna!
Klicka här för att se upplägget för hela arbetsområdet.
Etiketter:
imperfekt och preteritum,
skriva saga,
spanska
onsdag 8 december 2010
Lycka är när det fastnar!
Imperfekt och preteritum i spanskan är svårt att lära sig eftersom vi i svenskan bara har imperfekt.
Genom åren har jag hittat en modell som funkar och som bygger på att eleverna själva ska hitta mönster och formulera regler. Jag brukar lägga en dryg månad på detta och resultatet brukar göra mig alldeles lycklig.
Här hittar du upplägget.
Nu kör jag samma koncept parallellt i nian och i steg 3-gruppen på gymnasiet, vi börjar på sista steget - att skriva en saga - imorgon respektive på fredag och det ser ut som om jag kommer att bli lycklig igen! Ibland är det helt enkelt lite roligare att vara lärare! :)
Genom åren har jag hittat en modell som funkar och som bygger på att eleverna själva ska hitta mönster och formulera regler. Jag brukar lägga en dryg månad på detta och resultatet brukar göra mig alldeles lycklig.
Här hittar du upplägget.
Nu kör jag samma koncept parallellt i nian och i steg 3-gruppen på gymnasiet, vi börjar på sista steget - att skriva en saga - imorgon respektive på fredag och det ser ut som om jag kommer att bli lycklig igen! Ibland är det helt enkelt lite roligare att vara lärare! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)