För många år sedan var jag på en föreläsning där gymnasieelever berättade om sitt inflytande i undervisningen och jag insåg fördelarna med att släppa in eleverna i planering och upplägg. Nu har jag och mentorskollegan jobbat på samma sätt i många år, och det är så självklart att vi inte reflekterar över det längre.
Men när en utomstående beskriver hur vi arbetar blir jag både glad och stolt. Glad för att det som vi vill uppnå med att låta elevinflytandet genomsyra vårt arbetssätt också är det som syns. Stolt över de kloka och duktiga elever vi har i våra klassrum varje dag.
Vi hade besök av en lokal politiker igår som sedan skrev om besöket i sin blogg
torsdag 10 mars 2011
onsdag 9 februari 2011
Prov i parti och minut
Jag har länge ansett att de nationella proven får alldeles för stor betydelse i skolan. Tanken med dem är god, att vi lärare ska bedöma lika, både inom den egna skolan, kommunen och i hela landet. Tyvärr visar flera undersökningar (och lärarnas egna röster - men dem tar man av tradition inte så stor hänsyn till i debatten) att så inte är fallet. Bedömningarna är till stor del fortfarande upp till den enskilde läraren.
I Sydsvenskan hänvisar man idag till forskning som påvisar det som lärare över hela landet i flera år har diskuterat, skrivit artiklar om, bloggat om osv: proven tar mer än vad de ger.
De tar en enorm mängd tid och energi, både från lärare (men det ska man ju tala tyst om för att inte framstå som gnällig) och från elever. Man lägger i skolan många lektioner per ämne på att förbereda eleverna inför provet för att minska stressen. Jag anser inte att det minskar stressen, snarare tvärtom - vi gör haussar upp betydelsen av de nationella proven till den grad att man t o m måste träna på hur de genomförs.
Förutom att vi stjäl elevernas energi och stressar upp dem med dessa nationella prov stjäl vi ju dessutom deras tid. I artikeln i Sydsvenskan sägs att eleverna skriver sju delprov. Det är i underkant. På många skolor genomför man dessutom de av Skolverket starkt rekommenderade nationella proven i moderna språk. Det innebär fyra delprov till. Engelskan består dessutom av fyra delprov och svenskan tre, så redan där är vi uppe i 7 (11). Sedan tillkommer matten och NO:n som är minst två delprov vardera, mig veterligt.
Att sedan lärare på vissa skolor förväntas rätta dessa enorma mängder prov inom sin ramtid och fortfarande prestera undervisning på en aceptabel nivå är ju naturligtvis en löjlig tanke, dygnet har ju fortfarande inte fler än 24 timmar. Så här försvinner ytterligare kvalitativ undervisning till förmån för de nationella proven.
Det som rätt var tänkt det blev så fel.
Men grundtanken är god - att alla elever ska bli rättvist bedömda. Så gör om proven så att de blir mindre tidskrävande och rätta dem centralt!
I Sydsvenskan hänvisar man idag till forskning som påvisar det som lärare över hela landet i flera år har diskuterat, skrivit artiklar om, bloggat om osv: proven tar mer än vad de ger.
De tar en enorm mängd tid och energi, både från lärare (men det ska man ju tala tyst om för att inte framstå som gnällig) och från elever. Man lägger i skolan många lektioner per ämne på att förbereda eleverna inför provet för att minska stressen. Jag anser inte att det minskar stressen, snarare tvärtom - vi gör haussar upp betydelsen av de nationella proven till den grad att man t o m måste träna på hur de genomförs.
Förutom att vi stjäl elevernas energi och stressar upp dem med dessa nationella prov stjäl vi ju dessutom deras tid. I artikeln i Sydsvenskan sägs att eleverna skriver sju delprov. Det är i underkant. På många skolor genomför man dessutom de av Skolverket starkt rekommenderade nationella proven i moderna språk. Det innebär fyra delprov till. Engelskan består dessutom av fyra delprov och svenskan tre, så redan där är vi uppe i 7 (11). Sedan tillkommer matten och NO:n som är minst två delprov vardera, mig veterligt.
Att sedan lärare på vissa skolor förväntas rätta dessa enorma mängder prov inom sin ramtid och fortfarande prestera undervisning på en aceptabel nivå är ju naturligtvis en löjlig tanke, dygnet har ju fortfarande inte fler än 24 timmar. Så här försvinner ytterligare kvalitativ undervisning till förmån för de nationella proven.
Det som rätt var tänkt det blev så fel.
Men grundtanken är god - att alla elever ska bli rättvist bedömda. Så gör om proven så att de blir mindre tidskrävande och rätta dem centralt!
måndag 7 februari 2011
Upprör klass 9A?
Ja antagligen rör SVT-programmet upp känslor, både hos föräldrar, pedagoger och annan skolpersonal. Själv upprörs jag lite men orkar inte riktigt ta det nu. Jag vill bara upprepa att jag inte tror att det i första hand är pedagogerna som behöver stramas upp, utan pedagogernas arbetssituation.
I övrigt tycker jag att det är himla kul att vara lärare och tröttnar lite på den negativa bilden av svensk skola.
Ur rapport
I övrigt tycker jag att det är himla kul att vara lärare och tröttnar lite på den negativa bilden av svensk skola.
Ur rapport
fredag 4 februari 2011
Superpedagog...?!
Jag följde, eller halvföljde, den första omgången av Svt:s Klass 9A.
Serien gjorde inte jättestort intryck på mig trots att jag är lärare, men det kändes som om det var läge att följa den av flera anledningar. Dels för att eventuellt hitta guldkorn att själv använda, dels för att se vilken bild media målar upp av mitt yrke.
Lärare som media givit epitetet superpedagoger flögs in till en dysfunktionell skola/klass i Malmö - Rosengård om jag inte minns fel.
Klassen hade skandalöst låga betyg och skulle "räddas". Och precis som vilken som helst annan grupp i samhället som känner sig satsade på svarade de positivt och de flesta gick ut med fullständiga betyg.
För mig är det varken konstigt eller sensationellt, dels för att på min skola går i princip alla ut med fullständiga betyg (jag jobbar i ett s k studiemotiverat område), dels för att jag förstår att om man kan satsa tid och resurser i skolan klarar sig fler elever.
En tid efter seriens slut var jag på en föreläsning med b la Stavros och Gunilla, två av de s k superpedagogerna.
Stavros elever lär sig fantastiskt mycket tillsammans med honom, och de vinner priser i mattekunskaper. Stavros är känd som en mycket duktig lärare, och i media nu även superpedagog, som sagt - vad det nu står för...
På föreläsningen berättade han att han på sin ordinarie skola (den där hans elever vinner priser) har begärt att få flera lektioner extra per grupp i matte. Jag minns inte om det var 120 eller 200 minuter - vilket som helst är mycket. Vidare informerade han om att han sällan går till personalrummet (för det tar en massa tid - när kollegorna pratar om elever och gemensamt ansvar/arbete) och han deltar inte i något kringarbete runt eleverna.
Han undervisar. Inget annat.
Han är inte mentor för 29 hormonstinna tonåringar - med diverse problem och diagnoser eller bara alldeles vanliga liv - samtidigt som han undervisar 179 stycken i två olika ämnen, har föräldrakontakter, sitter i konferenser med arbetslaget, ämneslaget, hela kollegiet, håller föräldramöten, hanterar nätmobbning, planerar och håller utvecklingssamtal, reder ut vem som smällde smällare i korridoren, kollar så att tjejen med EMO-strumpa och svartfärgat hår äter som hon borde, planerar och genomför de viktiga värdegrundsdagarna som lär eleverna hur man samspelar med andra, kommunicerar med andra lärare angående undervisningen i den egna klassen, håller klassråd och mentorstid, skriver åtgärdsprogram, försöker hitta lösningar för killen som inte har några vänner på skolan, planerar skolans demokratiarbete och ANT-temat som måste genomföras.... OSV... OSV...
Nej. Han undervisar, gubevars.
Ge mig samma förutsättningar och sätt upp mig på listan över Sveriges superpedagoger, nu! Tack!!
Anledningen till detta inlägg var en annan, men jag fastnade i själva Stavros-irritationen, så jag återkommer om det andra.
Imorgon, för nu är det fredagkväll! :)
Kommentarer är välkomna.
.
Serien gjorde inte jättestort intryck på mig trots att jag är lärare, men det kändes som om det var läge att följa den av flera anledningar. Dels för att eventuellt hitta guldkorn att själv använda, dels för att se vilken bild media målar upp av mitt yrke.
Lärare som media givit epitetet superpedagoger flögs in till en dysfunktionell skola/klass i Malmö - Rosengård om jag inte minns fel.
Klassen hade skandalöst låga betyg och skulle "räddas". Och precis som vilken som helst annan grupp i samhället som känner sig satsade på svarade de positivt och de flesta gick ut med fullständiga betyg.
För mig är det varken konstigt eller sensationellt, dels för att på min skola går i princip alla ut med fullständiga betyg (jag jobbar i ett s k studiemotiverat område), dels för att jag förstår att om man kan satsa tid och resurser i skolan klarar sig fler elever.
En tid efter seriens slut var jag på en föreläsning med b la Stavros och Gunilla, två av de s k superpedagogerna.
Stavros elever lär sig fantastiskt mycket tillsammans med honom, och de vinner priser i mattekunskaper. Stavros är känd som en mycket duktig lärare, och i media nu även superpedagog, som sagt - vad det nu står för...
På föreläsningen berättade han att han på sin ordinarie skola (den där hans elever vinner priser) har begärt att få flera lektioner extra per grupp i matte. Jag minns inte om det var 120 eller 200 minuter - vilket som helst är mycket. Vidare informerade han om att han sällan går till personalrummet (för det tar en massa tid - när kollegorna pratar om elever och gemensamt ansvar/arbete) och han deltar inte i något kringarbete runt eleverna.
Han undervisar. Inget annat.
Han är inte mentor för 29 hormonstinna tonåringar - med diverse problem och diagnoser eller bara alldeles vanliga liv - samtidigt som han undervisar 179 stycken i två olika ämnen, har föräldrakontakter, sitter i konferenser med arbetslaget, ämneslaget, hela kollegiet, håller föräldramöten, hanterar nätmobbning, planerar och håller utvecklingssamtal, reder ut vem som smällde smällare i korridoren, kollar så att tjejen med EMO-strumpa och svartfärgat hår äter som hon borde, planerar och genomför de viktiga värdegrundsdagarna som lär eleverna hur man samspelar med andra, kommunicerar med andra lärare angående undervisningen i den egna klassen, håller klassråd och mentorstid, skriver åtgärdsprogram, försöker hitta lösningar för killen som inte har några vänner på skolan, planerar skolans demokratiarbete och ANT-temat som måste genomföras.... OSV... OSV...
Nej. Han undervisar, gubevars.
Ge mig samma förutsättningar och sätt upp mig på listan över Sveriges superpedagoger, nu! Tack!!
Anledningen till detta inlägg var en annan, men jag fastnade i själva Stavros-irritationen, så jag återkommer om det andra.
Imorgon, för nu är det fredagkväll! :)
Kommentarer är välkomna.
.
fredag 21 januari 2011
onsdag 19 januari 2011
Lärande bedömning
Från pedagogstockholm.se måndag 17/1 om bedömning i språk.
Mats Oscarson, tidigare professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, pratar om bedömning i språk, särskilt om vilka underlag lärare använder vid sina bedömningar. Enligt Oscarson finns önskemål om fortbildning i bedömning hos språklärare: ”det som rankas högst är just anvisningar och hjälp med frågan om hur man bedömer muntliga och skriftliga färdigheter”.
fredag 7 januari 2011
Put your money where your mouth is
Vi måste fortsätta investera i fortbildning och behörighetsgivande utbildningar. Lärarlyftet bör utvärderas och utvecklas. Slutligen handlar det även om resurser som ger kommunerna förutsättningar att minska klasstorlekarna och höja lärarnas löner.Citatet är hämtat ur en debattartikel av Jonas Hellberg (S) och Mikael Damberg (S) i Barometern 3 januari.
Det snackas och tycks en massa, men vad görs? Ja, det är bra att frågan är på tapeten med jämna mellanrum - senast med anledning av de svenska elevernas så låga resultat i den senaste PISA-undersökningen - bra att allmänheten och föräldrarna till de barn vi undervisar får förstå att skolan och lärarnas villkor ser annorlunda ut idag än när de själva gick.
Men till syvende och sist handlar det ju om pengar! Fortbildning kostar, mer personal i skolorna kostar, färre elever per klass kostar, högre löner till lärarna kostar. Många pratar om att skolan bör förändras men ingen tillför några slantar.
Jag skulle inte ens välja högre lön i första hand, även om också jag anser att det är nödvändigt för Sverige att höja lärarlönerna och därmed statusen. Nej, i första hand önskar jag att man åter anställde kringpersonal i skolorna så att jag som lärare fick ägna mig åt undervisning.
Låt mig få tid att för- och efterarbeta mina lektioner, reflektera över vad som gick bra eller dåligt och varför, fundera ut nya sätt att angripa problem, hitta nya infallsvinklar, producera nya och intressanta övningar och hinna reflektera över de 179 elever jag träffar per vecka och deras olika sätt att lära sig.
Låt mig slippa sätta upp hyllor, byta lampor, jaga snöbollskastare, skura klotter, komma ihåg att påminna om medicinering, konferera om oviktiga saker, kastas in i temaarbeten som krystats fram av kolleger "för att man måste", skriva omdömen i parti och minut och sitta med i grupper som ska producera nya sätt att arbeta för att vi ska "bli ännu bättre på ytterligare någon punkt".
Låt mig slippa sitta alla dessa obetalda arbetstimmar för att hinna med det som jag förväntas göra - att undervisa. Låt oss alla slippa det och jag garanterar att även de svenska eleverna kommer att nå bra resultat i PISA och alla andra internationella undersökningar.
Vi som jobbar i skolan är till övervägande delen bra pedagoger - när vi hinner.
.
måndag 20 december 2010
Terminens sista lektion...
...pågår. Gruppen tittar på film och jag (som har sett filmen ett antal gånger) har suttit i klassrummet och fyllt i betygsbilagor för de elever som ännu inte nått godkänt.
Precis som alltid i betygstider tänker jag att jag nästa termin ska ta in bedömningsunderlag tidigt i form av skriftliga uppgifter, muntliga provtillfällen osv från första veckan. Jag ska också bli överdrivet tydlig med hur eleverna ligger till betygsmässigt, och informera dem fortlöpande genom att lämna ut matriser på allt, hela tiden.
Sen - så fort terminen kommer igång - fastnar jag i att jag hellre undervisar och lär ut och att alldeles för mycket tidgår åt till bedömning.
Får se hur det går nästa termin...
Precis som alltid i betygstider tänker jag att jag nästa termin ska ta in bedömningsunderlag tidigt i form av skriftliga uppgifter, muntliga provtillfällen osv från första veckan. Jag ska också bli överdrivet tydlig med hur eleverna ligger till betygsmässigt, och informera dem fortlöpande genom att lämna ut matriser på allt, hela tiden.
Sen - så fort terminen kommer igång - fastnar jag i att jag hellre undervisar och lär ut och att alldeles för mycket tidgår åt till bedömning.
Får se hur det går nästa termin...
torsdag 16 december 2010
Betygstider
Jag drömmer om en värld där jag får undervisa utan att sätta betyg. Inte för att jag tycker att vi inte borde ha betyg - tvärtom tror jag att de är elevernas enda sporre att själva jobba för att lära sig. Jag skulle bara vilja slippa vara den som sätter betygen. Jag skulle också gärna ta fler lektioner per vecka om jag slapp all mekanisk rättning, den som bara är till för att se till att läxorna görs kontinuerligt. Jag har olika förslag till lösning på de frågorna för intresserade skolledare :)
Men nu är betygen satta för den här terminen och det var med lättnad jag räknade till 10 av de högre betygen i den mest tungrodda av mina grupper i år, 13 G och bara en har ännu inte nått målen.
Det är tungt på jobbet den här tiden på året! Många kolleger blir sjuka och någon har vi skickat hem för att det syns att det är för mycket. Undrar om det går att ändra.
Bara några dagar kvar nu!
Men nu är betygen satta för den här terminen och det var med lättnad jag räknade till 10 av de högre betygen i den mest tungrodda av mina grupper i år, 13 G och bara en har ännu inte nått målen.
Det är tungt på jobbet den här tiden på året! Många kolleger blir sjuka och någon har vi skickat hem för att det syns att det är för mycket. Undrar om det går att ändra.
Bara några dagar kvar nu!
tisdag 14 december 2010
Vi har en bit kvar...
...i genusarbetet.
Intressant artikel i dn.se
Intressant artikel i dn.se
Jämställdheten haltar, och det är inte bara flickorna som påverkas negativt.
Exempelvis tycker 70 procent av flickorna i åttan i en viss skola att deras lärare är bra på att väcka deras intresse – samtidigt tycker bara 45 procent av pojkarna samma sak.
Statistiken visar också bland annat att:
• Pojkars resultat över lag är sämre i alla ämnen utom idrott.
• Flickor upplever i många skolor sämre arbetsro.
• Fler flickor än pojkar klarar alla delprov i nationella proven i svenska.
• Pojkarna på de flesta skolorna har en sämre läsutveckling än flickor i årskurs 6
måndag 13 december 2010
Ordning och tydlighet
"Onda ögat" skojar vi mentorer ofta om i klassen och de hänger på. På skoj och allvar.
-Du var här, ditt materiel var här och min lektionsplanering. Det enda som skiljde sig från en vanlig lektion var att inte jag var här utan vikarien. Varför fick du inget gjort?
-Vikarien har inte onda ögat. Snabbt svar, ingen tvekan.
Ibland är det så enkelt - den som har koll får lektionerna att fungera och eleverna att lära. När elever förstår att de lär för sin egen skull och att de är i skolan för kunskapsinhämtning blir situationen helt annorlunda än om de tror att de har läst läxorna för min skull och tror att jag ska bli ledsen om de inte har gjort dem. Klarar vi dessutom av att individualisera istället för att hålla massgenomgångar på moment som bara en del av gruppen missat så är vi nästan i hamn, vill jag tro.
Students Know Good Teaching When They Get It New York Times 10 dec
-Du var här, ditt materiel var här och min lektionsplanering. Det enda som skiljde sig från en vanlig lektion var att inte jag var här utan vikarien. Varför fick du inget gjort?
-Vikarien har inte onda ögat. Snabbt svar, ingen tvekan.
Ibland är det så enkelt - den som har koll får lektionerna att fungera och eleverna att lära. När elever förstår att de lär för sin egen skull och att de är i skolan för kunskapsinhämtning blir situationen helt annorlunda än om de tror att de har läst läxorna för min skull och tror att jag ska bli ledsen om de inte har gjort dem. Klarar vi dessutom av att individualisera istället för att hålla massgenomgångar på moment som bara en del av gruppen missat så är vi nästan i hamn, vill jag tro.
Students Know Good Teaching When They Get It New York Times 10 dec
Teachers whose students described them as skillful at maintaining classroom order, at focusing their instruction and at helping their charges learn from their mistakes are often the same teachers whose students learn the most in the course of a year, as measured by gains on standardized test scores, according to a progress report on the research.
Språkliga strategier...
...är svåra att bedöma, tycker jag.
Klipp ur Skolverkets förslag till bedömningsmatris för engelska år 6 i Lgr11:
Förmåga: Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Har ännu ej nått målen: Du har ännu inte strategier för hur du ska föra samtalet vidare när du inte förstår/gör dig förstådd.
Har nått målen: När det uppstår problem i kommunikationen använder du en enkel strategi som leder samtalet vidare.
Har nått målen mer än väl: När det uppstår problem i kommunikationen väljer du en strategi som för samtalet vidare.
För att nå målen mer än väl ska man alltså kunna märka att eleven väljer en strategi för att föra samtalet vidare.
Om man är riktigt duktig på att kommunicera i tal och skrift kommer ju den som bedömer inte att kunna se om man har strategier, eftersom problem inte kommer att uppstå. Eller kanske strategierna är så bra så att läraren inte märker att problem har uppstått och strategier använts.
Om jag som lärare inte ser strategin, hur kan jag då bedöma förmågan att använda språkliga strategier?
Och vad är skillnaden mellan en enkel strategi och en strategi?
Och mellan att föra och att leda samtalet vidare?
Klipp ur Skolverkets förslag till bedömningsmatris för engelska år 6 i Lgr11:
Förmåga: Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Har ännu ej nått målen: Du har ännu inte strategier för hur du ska föra samtalet vidare när du inte förstår/gör dig förstådd.
Har nått målen: När det uppstår problem i kommunikationen använder du en enkel strategi som leder samtalet vidare.
Har nått målen mer än väl: När det uppstår problem i kommunikationen väljer du en strategi som för samtalet vidare.
För att nå målen mer än väl ska man alltså kunna märka att eleven väljer en strategi för att föra samtalet vidare.
Om man är riktigt duktig på att kommunicera i tal och skrift kommer ju den som bedömer inte att kunna se om man har strategier, eftersom problem inte kommer att uppstå. Eller kanske strategierna är så bra så att läraren inte märker att problem har uppstått och strategier använts.
Om jag som lärare inte ser strategin, hur kan jag då bedöma förmågan att använda språkliga strategier?
Och vad är skillnaden mellan en enkel strategi och en strategi?
Och mellan att föra och att leda samtalet vidare?
torsdag 9 december 2010
Saga
Jag instruerar för sagoskrivande:
Ni kommer att få en mall för hur man bygger upp en saga och en bedömningsmatris. Ni får använda ordbok och det häfte om imperfekt och preteritum som jag har satt ihop som hjälpmedel. Ni bestämmer helt och hållet handlingen och innehållet.
Elev: "Måste det vara människor?"
Jag: Nej, karaktärerna kan vara djur eller robotar om ni vill. Det enda som är förbjudet är väna kvinnor som väntar passivt och stora, starka män som räddar situationen.
Elever: "VA!?"
Jag: Ja, om någon av karaktärerna i sagan ska vara vän, vek och vacker så ska det vara en manlig karaktär. Starka, handlingskraftiga typer ska vara kvinnliga.
Elev (irriterat): Men så kan man ju inte skriva!
Jag: ...?
(Annan) elev: Nä, men sagor är ju skrivna så. Det kan man ju inte bara ändra på!
Jag: Men ni ska ju skriva egna, ni kan ju bestämma själva.
Elev: Men det blir ju jättesvårt!
Det är fascinerande hur vi cementerar könsrollerna!
Klicka här för att se upplägget för hela arbetsområdet.
onsdag 8 december 2010
Lycka är när det fastnar!
Imperfekt och preteritum i spanskan är svårt att lära sig eftersom vi i svenskan bara har imperfekt.
Genom åren har jag hittat en modell som funkar och som bygger på att eleverna själva ska hitta mönster och formulera regler. Jag brukar lägga en dryg månad på detta och resultatet brukar göra mig alldeles lycklig.
Här hittar du upplägget.
Nu kör jag samma koncept parallellt i nian och i steg 3-gruppen på gymnasiet, vi börjar på sista steget - att skriva en saga - imorgon respektive på fredag och det ser ut som om jag kommer att bli lycklig igen! Ibland är det helt enkelt lite roligare att vara lärare! :)
Genom åren har jag hittat en modell som funkar och som bygger på att eleverna själva ska hitta mönster och formulera regler. Jag brukar lägga en dryg månad på detta och resultatet brukar göra mig alldeles lycklig.
Här hittar du upplägget.
Nu kör jag samma koncept parallellt i nian och i steg 3-gruppen på gymnasiet, vi börjar på sista steget - att skriva en saga - imorgon respektive på fredag och det ser ut som om jag kommer att bli lycklig igen! Ibland är det helt enkelt lite roligare att vara lärare! :)
tisdag 7 december 2010
Språkundervisning lyfts fram...
...och tar upp kampen med matte hos landets skolledare? (Sade språkfröken med ett litet stänk av bitterhet i rösten...)
Med globaliseringen ökar kraven på språkkunskaper. Språken har i de svenska skolorna hamnat på undantag under många år, men nu känns det som om vikten av flerspråkighet betonas alltmer. Inte minst i form av meritpoäng.
Med globaliseringen ökar kraven på språkkunskaper. Språken har i de svenska skolorna hamnat på undantag under många år, men nu känns det som om vikten av flerspråkighet betonas alltmer. Inte minst i form av meritpoäng.
Kvalitetsutmärkelsen The European Label delas ut av Skolverket på uppdrag av EU-kommisionen, för att utveckla undervisningen i främmande språk och därmed öka språkkunskaperna inom Europeiska Unionen.
Här finns länk till artikeln
måndag 6 december 2010
Bildkort
Jag gillar ju verkligen bildkort i språkundervisningen! Jag har genom åren tillverkat och plastat in mängder av kort med olika teman för olika spel och uppgifter där eleverna tillsammans ska jobba fram mönster och/eller lösa problem genom att beskriva bilder. Nu för tiden är jag glad för Internet, färgkopiatorer och lamineringsmaskiner. Förr lade jag timmar på att klippa bilder ur tidningar och kataloger!
Här en länk till Makete.se, en sida med många bra idéer och metoder. Just här handlar det om bilder, men klicka vidare i menyn till vänster, där finns massor av godbitar!Tiostegsmetoden för kreativt skrivande önskar jag att min son fick jobba utifrån!
Gruppers sammansättning...
...styr till viss del undervisningen. Ibland på ett tråkigt sätt.
Jag har en grupp nu som har ändrats flera gånger under två år, av olika anledningar, ett par gånger för att lärare inte riktigt fick andra grupper att fungera så vi flyttade elever mellan grupperna, andra gånger för att elever tillkommit eller flyttat.
I den gruppen känner sig många elever otrygga i att prata inför klassen eller samarbeta med andra elever. Jag har i den vanliga elevdemokratiska andan frågat vad de skulle vilja jobba med härnäst och halva gruppen vill ha grupparbete medan den andra halvan ber att få slippa.
Jag kan inte komma på hur jag ska få gruppen att fungera och vet inte hur jag ska kunna bryta av med något roligt i undervisningen eftersom responsen är så splittrad.
Nu har jag bestämt mig för UR-filmvisning under en period för att försöka komma på vad jag ska göra, har hittat ett program (Así son) som eventuellt kan fungera. Nu har jag lagt två timmar på att tillverka ett fungerande materiel till det första10-minutersavsnittet.
Det är tungt att börja veckan med sådana lektioner!
Jag har en grupp nu som har ändrats flera gånger under två år, av olika anledningar, ett par gånger för att lärare inte riktigt fick andra grupper att fungera så vi flyttade elever mellan grupperna, andra gånger för att elever tillkommit eller flyttat.
I den gruppen känner sig många elever otrygga i att prata inför klassen eller samarbeta med andra elever. Jag har i den vanliga elevdemokratiska andan frågat vad de skulle vilja jobba med härnäst och halva gruppen vill ha grupparbete medan den andra halvan ber att få slippa.
Jag kan inte komma på hur jag ska få gruppen att fungera och vet inte hur jag ska kunna bryta av med något roligt i undervisningen eftersom responsen är så splittrad.
Nu har jag bestämt mig för UR-filmvisning under en period för att försöka komma på vad jag ska göra, har hittat ett program (Así son) som eventuellt kan fungera. Nu har jag lagt två timmar på att tillverka ett fungerande materiel till det första10-minutersavsnittet.
Det är tungt att börja veckan med sådana lektioner!
lördag 4 december 2010
Bett
Jag ska på BETT-mässan, förresten!
I London i januari.
Kul för en engelsklärare att äntligen få komma till London!
Men framför allt är det kul att den nya ledningen vill satsa på utveckling, och vågar sticka ut hakan och skicka några ur personalen till London och förvänta sig att även de andra ska glädjas :) Jag gissar att gracerna kommer att spridas.
I London i januari.
Här finns länken till BETT
Kul för en engelsklärare att äntligen få komma till London!
Men framför allt är det kul att den nya ledningen vill satsa på utveckling, och vågar sticka ut hakan och skicka några ur personalen till London och förvänta sig att även de andra ska glädjas :) Jag gissar att gracerna kommer att spridas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)